It's all over

Natten jag längtat efter är över, och även vi. Nu sitter jag själv i sängen, och inser vad jag precis varit med om. En av dom lyckligaste stunderna i livet. 4 sekunder, underbart är kort sjunger ju vår kära Uggla, och jag tror jag får hålla med. Även om jag inte vill, egentligen. Men det är bara att spotta i nävarna och gå vidare, känslor är inte min grej och det är bara att inse. Jag sårar folk som inte förtjänar att bli sårade, och jag blir sårad av folk som jag inte vill bli sårad av. Men som man bäddar får man ligga, allt kommer tillbaka.
 
Jag ska iallafall försöka sluta tänka på honom. Även fast jag vet att det inte kommer att gå. Men allt är värt ett försök, och skam den som ger sig. Ikväll ska jag vara med bra vänner istället, i Torsby, men chansen att jag kommer stöta på honom är lika stor som att det någonsin skulle bli något mellan oss. Och jag jobbar igen imorgon, så något vidare kalas kan jag ju glömma. Det gick ju bra att jobba idag, men då var vi hemma innan elva. Och vad han sa till mig när vi la oss kommer jag aldrig, a l d r i g   a t t   g l ö m m a   :
" Erkänn att du är kär i mig.
- absolut, störtkär sa jag, med ironi upp till halsen.
Nej du är bara ute efter min lön säkert"
 
Haha. Kan vara något av det gulligaste. Ihop med rösten han hade då. Ja allt var bara pefekt.
(min) finfina kille.
 
. . . detta kommer aldrig gå. Vem försöker jag lura. Att glömma honom är hopplöst.


Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0